Norden behöver alla sina språk + ETT GEMENSAMT! *
Pohjoismaat tarvitsevat kaikki kielensä + YHTEISEN! *
Tarvitaan sekä realismia että idealismia. Reilusta viestinnästä tuskin voi puhua, jos se toimii vain osalle kokonaisuudesta. Siksi tarvitaan yhteinen kieli, jota kaikki voivat helposti ymmärtää ja jolla voi ilmaista itseään. Tämän pitäisi olla lähtökohtana, jos haluamme säilyttää ja jopa parantaa kommunikaatiota demokraattisissa Pohjoismaissa, eri yhteisissä ja erityisissä olosuhteissa. Reilun kansainvälisen kielen, ESPERANTOn, käytön lisääminen olisi ihanteellinen tehtävä Pohjoismaille. Silloin Pohjoismaat voivat todella olla edelläkävijöitä myös kestävälle kielistrategialle, joka on elinkelpoinen kaikkialla maailmassa. Kieli, joka on äidinkieli vain osalle kokonaisväestöstä ei sovi kaikille yhteiseksi kieleksi. Suuria askeleita ei tarvitse ottaa heti, ensimmäiset askeleet on otettu jo yli 130 vuotta sitten. ESPERANTOa käytetään päivittäin lähes kaikkialla maailmassa.
Käyttäkäämme ESPERANTOA aktiivisemmin myös täällä Pohjoismaissa! Kyllä, se on idealistinen ehdotus, mutta samalla ainutlaatuinen realistinen mahdollisuus.
Voidaan esim. aloittaa luomalla QR-koodi, joka linkittää esperantonkieliseen tekstiin kaikkien kansallisten kielten tekstien yhteyteen, jos teksti on tarkoitettu myös kansainväliselle yleisölle.
Eiköhän hyvällä tahdolla voida tekniikan avulla nopeasti ja helposti aikaansaada käännöksiä pohjoismaisten kielten ja esperanton välillä?. Varmasti oppilaitosten ja organisaatioiden oppilaat ja opiskelijat voisivat kääntää monia tekstejä, jolloin useat ihmiset oppisivat samanaikaisesti kieliä ja myös tekstinkäsittelyä. Mitä enemmän tarkastettuja käännöksiä tehdään, sitä älykkäämmäksi teknologia tulee ja sitä demokraattisemmaksi ja rikastuttavammaksi ihmisten välinen yhteistyö tulee. Tämä on tietysti myös ehdotus muille monikielisille alueille, jotka ovat samanlaisia kuin Pohjoismaat!
Det behövs realism och idealism. Man kan knappast tala om en rättvis kommunikation om den fungerar bara för en del av helheten. Därför behövs ett gemensamt språk som var och en har möjlighet att lätt förstå och uttrycka sig på. Det här borde vara utgångspunkten om vi vill bevara och till och med förbättra umgänget i vårt demokratiska Norden med sina både gemensamma och säregna förhållanden. Ökad användning av det internationella språket ESPERANTO skulle vara ett idealisk uppgift för de nordiska länderna. Då kan Norden verkligen vara en föregångare också för en hållbar språkstrategi, gångbar i hela världen. Ett språk som är modersmål för en del av helheten är inte lämpligt som gemensamt språk för alla. Inga stora steg måste tas genast, de första stegen har redan tagits för mer än 130 år sedan. ESPERANTO används dagligen nästan överallt på jorden.
Låt oss bli mera aktiva på ESPERANTO också här i Norden! Javisst, det är ett idealistiskt förslag, men samtidigt en unik realistisk möjlighet.
Man kunde t.ex. börja med att ha en QR – ruta som länkar till text på esperanto i samband med alla texter på nationella språk, om texten också är avsedd för internationell publik.
Med god vilja kan man nog med teknikens hjälp snabbt och enkelt åstadkomma översättningar mellan nordiska språk och esperanto. Säkert kunde många texter översättas av elever och studerande i läroanstalter och organisationer, då skulle flera människor samtidigt lära sig språk och dessutom textbehandling. Ju fler kontrollerade översättningar som görs desto intelligentare blir tekniken och desto mer demokratiskt och berikande blir samarbetet människor emellan. Naturligtvis, detta är ett förslag även för andra flerspråkiga regioner liknande Norden!
Necesas kaj realismo kaj idealismo. Oni apenaŭ povas paroli pri justa komunikado, se ĝi funkcias nur por parto de la tuto. Tial necesas komuna lingvo, en kiu ĉiuj povas facile kompreni kaj esprimi sin. Ĉi tio estu la deirpunkto, se ni volas konservi kaj eĉ plibonigi komunikadon en nia demokratia nordia regiono kun ĝiaj kaj komunaj kaj specialaj kondiĉoj. Pliigita uzado de la internacia lingvo ESPERANTO estus ideala tasko por la nordiaj landoj. Tiam la nordia regiono vere povas esti antaŭulo ankaŭ por daŭrigebla lingvostrategio, realigebla en la tuta mondo. Lingvo, kiu estas la gepatra lingvo de parto de la tuto, ne taŭgas kiel komuna lingvo por ĉiuj. Ne necesas tuj fari grandajn paŝojn, la unuaj paŝoj jam estis faritaj antaŭ pli ol 130 jaroj. ESPERANTO estas uzata ĉiutage preskaŭ ĉie sur la tero.
Ni pli aktiviĝu pri ESPERANTO ankaŭ ĉi tie en Nordio! Jes, tio estas idealisma propono, sed samtempe unika realisma ebleco.
Ni povus ekz. komenci havi QR-kodon kiu ligas al teksto en Esperanto kune kun ĉiuj tekstoj en naciaj lingvoj, se la teksto ankaŭ celas esti destinita al internacia publiko.
Kun bona volo oni povas verŝajne helpe de teknologio rapide kaj facile atingi tradukojn inter nordiaj lingvoj kaj Esperanto. Eble multaj tekstoj povus esti tradukitaj de lernantoj kaj studentoj en edukaj institucioj kaj organizoj, tiam pluraj homoj samtempe lernus lingvojn kaj ankaŭ tekstotraktadon. Ju pli kontrolitaj tradukoj estas faritaj, des pli inteligenta la teknologio fariĝas kaj des pli demokratia kaj riĉiga fariĝas la kunlaboro inter homoj. Kompreneble, ĉi tio estas ankaŭ sugesto por aliaj plurlingvaj regionoj similaj al la nordiaj!
